Landsköldpaddor skötselråd och lite annat

Testudo kleinmanni (LORTET 1883)

Författare: Ulf Edqvist

Artikeln är några år och sedan den skrevs har det kommit igång uppfödning i Sverige och andra länder i Europa.

Taxonomi och etymologi

Synonym: Testudo leithii (Günther 1869)

Terra typica: Baluchistan, Pakistan!? Detta namn blev ogiltigt 1953 när Williams påpekade att namnet var upptaget; Henry John Carter hade givit detta namn till en fossil vattensköldpadda från Indien så tidigt som 1852.Testudo kleinmanni fördes till det nybildade släktet Pseudotestudo av Loveridge & Williams 1957. Detta motiverades med att det finns skillnader i kraniets ben mellan T. kleinmanni och övriga Testudo-arter. Denna klassificering är inte längre allmänt accepterad.

Namnhistoria: Av Lat. Testudo; sköldpadda, kleinmanni; tillägnad bankiren vid Crédit Lyonnais i Egypten, Kleinman. Denne hade funnit stora mängderT. kleinmanni utanför Alexandria.

Beskrivning
Testudo kleinmanni, den Egyptiska landsköldpaddan, är en mycket liten sköldpadda. Det största beskrivna exemplaret är en hona på 127 mm . Hannar är betydligt mindre, oftast i trakten av 90 mm. Carapax' grundfärg varierar från mycket ljust gul till gulgrön. Mörka teckningar finns sparsamt eller saknas helt. De svarta teckningarna finns huvudsakligen på de yttre delarna av plåtarna, ofta som en "ring" kring plåten. Typiskt sett saknar T. kleinmanni teckning på de centrala delarna av ryggsköldens plåtar. Grundfärgen på plastron är ljust halmgul. Den övervägande delen av exemplar har två svarta fyllda "V"-markeringar på abdominalplåtarna. (De två största bukplåtarna). Exemplar som helt saknar dessa teckningar finns dock. Mellan abdominal- och de 4 bakersta plåtarna finns en tydlig led, som ger med sig då man trycker på de fyra bakre plåtarna. Skinnet på huvud och ben ljusgult - ljusbeige. En svart fläck förekommer ofta mitt på huvudets ovansida. Vissa exemplar har en rödaktig nyans på delar av huden. Inga tuberkler (sporrar) på låren. Inget markerat fjäll på svanstippen. På framsidan av frambenen har T. kleinmanni 3-4 rader av mycket stora plåtar. Vanligtvis 5 tår på frambenen, 4 på bakbenen.

T. kleinmanni i naturen
Utbredning: T. kleinmanni förekom tills helt nyligen utmed hela kustområdet från östra Libyen (Cyrenaica) till de Israeliska delarna av Sinai. Ingenstans i utbredningsområdet förekommer arten mer än 90 kilometer från kusten.

Status: Arten tycks numera vara fullständigt utrotad i hela den egyptiska delen av utbredningsområdet , något som till stor del beror på insamling till djurhandel. Fortfarande utbjuds dock arten på djurmarknaderna i Kairo, ofta finns hundratals exemplar till salu under vidriga förhållanden. De djur som förekommer i denna handel är uteslutande djur som insamlats i Libyen, och därefter transporterats till Kairo för försäljning. Arten är uppsatt på CITES App. I, varför det bör vara i princip omöjligt att legalt exportera vildfångade djur från Egypten. Ändå dyker det upp partier i såväl USA som Europa med jämna mellanrum. Åtminstone under hösten 1996 - våren 1997 förekom det djur av denna art i såväl zoohandel som i privatannonser i Sverige. Många såldes då under namnet Grekisk landsköldpadda. 
Nyligen har en liten ljuspunkt dykt upp för T. kleinmanni i Egypten; Egyptens naturvårdsverk har påbörjat ett projekt för att återutsätta ett antal beslagtagna exemplar i Zaranik, ett naturreservat i norra Sinai där arten tidigare funnits. För närvarande pågår förberedelser, bland annat måste en population av Varanus griseus flyttas från den ö som utsetts som lokal för de första återutsättningarna. Det är inte utan att man baxnar över det som håller på att hända; på grund av den illegala handen med dessa djur håller vi nu på att förflytta den Libyiska populationen till Egypten, där djurhandeln tidigare har utrotat arten. Zaranik tycks numera dessbättre vara en säker plats, det finns inte längre några bosättningar där, och platsen bevakas av Egyptisk militär, kanske inte i första hand mot faunatjuvar, men det avskräcker nog ändå. De första utsättningarna kan förhoppningsvis ske under vintern 1997-98.

Livsmiljö: I naturen förekommer T. kleinmanni endast på mycket torra platser (årsnederbörd 50-200 mm) och kan hittas såväl på kustnära sanddyner som i klippterräng belägen längre från havet. Sköldpaddan är aktiv året runt, men kan gå i "torrdvala" under den heta sommaren, en vana som den delar med flera andra nordafrikanska sköldpaddsformer. Under såväl sommar som vinter är sköldpaddan dagaktiv, med två tydliga aktivitetsperioder; morgon och kväll. Detta beteende kan observeras även på djur i fångenskap, som tenderar att tillbringa medelparten av dagen under skydd; antingen under en buske eller i en stenhåla. Djur som ursprungligen kommer från dynområden tycks föredra att delvis gräva ner sig i fin sand, även om annat lämpligt skydd finns.

T. kleinmanni som terrariedjur.
Allmänt: Tyvärr är de flesta T. kleinmanni som ankommer till Sverige i mycket dålig kondition. Förklaringen till detta står att finna i att djuren i bästa fall tillbringat den senaste månaden i jutesäckar på väg mellan Libyen och Kairo, i burar på djurmarknaden i Kairo, och sedan smugglats till Sverige. Alla djur jag har kommit i kontakt med har varit svårt uttorkade, många så svårt att njurfunktionen i stort sett upphört. Dessutom har flera lidit av luftvägsinfektioner, något som T. kleinmanni är extremt känslig för. Ytterligare några har haft svåra lunginflammationer. Samtliga djur har varit svårt angripna av inälvsparasiter. Prognosen för en sköldpadda med dessa problem är inte god. T. kleinmanni är dessutom ytterst känslig för infektioner som andra sköldpaddsarter kan bära utan att lida av dem. Det är därför av stor vikt att T. kleinmanni hålls i strikt isolation från andra arter, och att eventuella nyanlända djur hålls i karantän under lång tid innan de introduceras i en fungerande grupp.
Den Egyptiska landsköldpaddan är ett särdeles aktivt djur, med en högrest gångstil som påminner mycket om Asterochelys radiata. Friska djur är oftast mycket nyfikna och reagerar på allt som händer både inuti och utanför terrariet. De vänjer sig förhållandevis snabbt vid människor, och skaffar sig ofta "ovanan" att komma springandes för att tigga mat då man närmar sig buren. Tyvärr innebär detta att man måste vara ytterligt försiktig för att få tillfälle att observera djurens naturliga beteende inomhus. Utomhus tappar de nästan omedelbart intresset för människor, och uppför sig på ett mer naturligt sätt.

Terrariet: Jag håller dessa djur i en öppen "låda" med måtten 1300*900 mm. Lådan går att dela av i sektioner, för att kunna skilja honor och hannar åt, se nedan. Terrariet är inrett med ett bottenmaterial bestående av 50% finfördelad torv och 50% fin havssand. Ett antal stenar och grenar är utplacerade för att ge djuren möjlighet att gömma sig och klättra. I terrariet har jag placerat ut ett antal ogiftiga, torktåliga krukväxter. Terrariet är placerat vid ett söderfönster, varför jag inte har någon artificiell belysning annat än ett UVB-rör som är tänt några timmar per dag. Värmetillsförseln sker med hjälp av två 60 watts Pearlco® keramiska värmelement, kopplade till elektroniska termostater som håller temperaturen rakt under lamporna vid 30º C dagtid. Då nattemperaturen i rummet där terrariet står aldrig understiger 18º C, är dessa värmekällor avstängda under natten. Under dagen är det varmaste stället i terrariet 30º C, och det svalaste 20º C.

På sommaren bör T. kleinmanni, liksom alla andra landsköldpaddor ges tillfälle att vistas utomhus så länge som möjligt. Det är relativt enkelt att konstruera en tillfredsställande utemiljö, men man bör täcka åtminstone ena halvan av buren med ett transparent plasttak för att hålla fukt borta och värmen uppe. Utan tillskottsvärme skall man inte lämna T. kleinmanniutomhus under natten. Utevistelsen ger sköldpaddorna möjlighet att röra sig över en större yta än vad som är möjligt i ett inomhusterrarium, och tycks vara ett absolut krav för att de skall fortplanta sig.

Diet: I likhet med andra Testudo-arter är T. kleinmanni vegetarian. I fångenskap bör den ges en blandning av vilda örter och blad, med tillskott av kalciumkarbonat för att upprätthålla balansen mellan kalcium och fosfor. En landsköldpaddas diet i det vilda har i allmänhet ett 3:1 förhållande mellan dessa ämnen, och det är något man måste efterlikna för att åstadkomma en tillväxt lik den naturliga. De T. kleinmanni som är i min vård äter huvudsakligen groblad, maskrosor, mjölktistel, klöver och gräs. Frukt och grönsaker har jag uteslutit helt, då det inte är en del av deras naturliga diet. Över all mat pudrar jag kalciumkarbonat i pulverform, som man kan beställa på apoteket. Jag ger inga vitamintillskott till friska djur, då en bra diet innehåller det som djuret behöver. Tumregeln att lägga på minnet då det gäller Testudo-diet är att sträva efter en kost som har ett lågt protein-, fett-, och sockerinnehåll och högt fiber-, kalcium och vitamininnehåll.

Parning: Parning har i naturen observerats såväl i Mars-April som i September-Oktober . Parningen föregås av att hannen nosar på honans huvud, för att därefter försöka bita henne i frambenen eller huvudet. Hanen springer därefter runt honan, ofta flera varv, under det att han med indraget huvud stöter framparten av sitt skal mot honans skal. När honan ligger stilla bestiger han henne och för sin svans under hennes. Under parningen utstöter hanen ett läte som närmast kan liknas vid en liten duvas kuttrande. Ljudet är helt olikt andra Testudo-arters. I vissa fall kan även honan låta likadant. Jag har märkt att det går att inducera parningsbeteende hos en parningsovillig hanne genom att skilja honom från honorna och spela upp parningsläte från en annan hane av samma art. Parningen kan pågå i mer än 20 minuter .

Äggläggning: 45-60 dagar efter parningen är honan redo att lägga ägg. Under graviditeten visar hanar inget sexuellt intresse för honan. Det finns flera tecken på att en hona är gravid. När det börjar närma sig äggläggning går ofta aptiten ned, utan att honan tappar i vikt. Dessutom kan gravida honor försöka para sig med andra honor. T. kleinmanni lägger i regel 1-2 hårdskaliga ägg, men stora honor kan lägga så många som 4. Äggens storlek varierar, vanligtvis mäter äggen ca: 30*21 mm och väger 15 gram. En större hona lägger fler och större ägg än en mindre. Honan gräver en 3-4 centimeter djup, flaskformad grop, där hon lägger äggen. Sköldpaddor kan vara väldigt kräsna i valet av äggläggningsplats, man måste här vara observant så att honan inte går och håller kvar äggen, då detta kan leda till allvarliga komplikationer.

 Kläckningmetod: T. kleinmannis ägg, liksom andra Testudo-arters, kan kläckas i en relativt torr miljö. Jag har nått goda resultat med kläckare med måttlig ventilation, och en relativ luftfuktighet på 60-70 %. Könsfördelningen på ungarna bestäms av temperaturen under fosterutvecklingen, temperaturen under den mittersta tredjedelen av äggkläckningstiden tycks vara mest kritisk i detta hänseende . En lämplig kläcktemperatur för ägg från T. kleinmanni är 33-34 Cº, denna temperatur bör resultera i en någotsånär jämn fördelning mellan könen. Äggkläckningstiden varierar med kläcktemperaturen, men tycks inte inverka lika mycket som hos t. ex. T. hermanni. Normal tid från äggdeposition till kläckning är 80-120 dagar, men de flesta ägg kläcks efter ungefär 100 dagar. Hos T. kleinmanni, liksom hos åtskilliga andra testudiner, förekommer det att utvecklingen i ett ägg avstannar under långa perioder, för att sedan åter fortsätta. Det kan därför hända att ägg kläcks efter så lång tid som 10 månader . Det är av denna anledning viktigt att poängtera att man inte skall öppna ägg som har gått över tiden. Kläckningen börjar med att ungen gör ett litet hål på skalet med sin äggtand. Det kan vara bra att vid detta tillfälle försäkra sig om att lufttillförseln är fri till ungens nos samt att höja luftfuktigheten lite, så att inte luftvägarna täpps till av torkat slem. Ungen stannar normalt 24-48 timmar i ägget, för att absorbera det sista av gulesäcken. När detta är klart, tar den sig ur ägget, och placeras lämpligtvis på ett fuktigt underlag i 28-30º C temperatur, tills den har rätat ut skalet, och ärret efter gulesäcken stängts lite. Ungen skall ges samma föda som de vuxna, och ha ständig tillgång till en grund vattenskål. Det tar ofta 3-4 dagar innan ungarna börjar äta, men när de väl börjar så äter de med en glupande aptit. T. kleinmanni-ungar växer i jämförelse med andra Testudo oerhört fort, antagligen beroende på att de i naturen förekommer i sådant extremt ogästvänligt klimat. Efter den första tiden, kan ungen hållas i liknande miljö som de vuxna, men inte tillsammans med dem. I naturen blir hanar könsmogna i 5-6 årsåldern, medan honor behöver längre tid, 8-10 år. Det finns inga tillförlitliga uppgifter om hur gammal en T. kleinmanni kan bli, men det finns ingen anledning att anta att arten skulle vara väsentligt mer kortlivad än andra Testudo-arter, och man kan därför misstänka att exemplar kan bli en bit över hundra år.

LITTERATURFÖRTECKNING

• Baha el Din, S. 1994 Status of the Egyptian Tortoise Testudo kleinmanni in Egypt.
• Buskirk, J. 1990. The plight of the Egyptian tortoise. Tortuga Gazette 26(6):7-8.
• Buskirk, J. 1985. The endangered tortoise Testudo kleinmanni: Status in Egypt and Israel. 9th Int. Symp. Captive Propagation and Husbandry. Eds. McKeowan, Caparaso and Peterson. San Diego: 35-51.
• Connor, M. J. 1993. Testudo kleinmanni, Notes on captive husbandry.
• Geffen E. & H. Mendelssohn 1989. Activity patterns and thermoregulatory behavior of the Egyptian Tortoise Testudo kleinmanni in Israel. J. Herpetology 23:404-409.
• Highfield, A. C. 1996. Practical Encyclopedia of Keeping and Breeding Tortoises and Freshwater turtles. Carapace Press, London.
• Highfield, A. C. 1992. Notes on Dietary Constituents for Herbivorous Terrestrial Chelonians and their effect on Growth and Development. Tortoise Trust, London
• Kästle, W., Schleich, H. H. & Kabisch, K. 1996. Amphibians and Reptiles of North Africa. Koeltz Scientific Books, Koenigstein.
• Philippen, H.-D. & C. Serbent 1987. Zur Biologie und Ökologie von Testudo (Pseudotestudo) kleinmanni  der Ägyptischen Landschildkröte. Die Schildkröte 1: 3-20.